När trottoarer och gångstigar blir hala krävs det lite mer uppmärksamhet på promenaden. Hunden kan reagera på isen på samma sätt som en människa, med osäkra steg och tveksamhet inför att gå vidare, särskilt vid övergångar och hörn där is lätt bildas i skuggan.
Det är klokt att välja en rutt där man vet att underlaget brukar vara bättre, även om det innebär en liten omväg. Gångar som får sol under dagen torkar snabbare upp, medan skuggiga partier mellan hus kan förbli hala långt efter att resten av området har blivit säkrare att gå på.
Ge hunden tid att anpassa sig
Ett lugnare tempo på promenaden gör att både hund och människa hinner reagera om foten glider till. Ett kortare koppel ger dessutom bättre kontroll i de mest utsatta partierna, vilket gör att man snabbt kan hjälpa till om hunden skulle tappa fästet på ett särskilt halt stycke.
Efter promenaden är det bra att titta till tassarna, eftersom is och grus lätt fastnar mellan tårna. En kort avtorkning vid dörren gör att hunden slipper gå runt med kalla, våta tassar inomhus, och det minskar också risken för att smuts och grus sprids vidare i hallen.
Den som promenerar i mörker bör också tänka på att is syns sämre än i dagsljus, vilket gör att både hund och människa lättare blir överraskade av ett halt parti. Reflexer på selen och ett par ordentliga skor gör det lättare att upptäcka isfläckar i tid, samtidigt som man själv syns bättre för andra som rör sig i samma område.
Med lite planering blir även de halaste dagarna på vintern fullt möjliga att ta sig igenom tillsammans. Det handlar om att sänka farten, välja väg med omsorg och ge både sig själv och hunden lite extra tid på varje promenad.
Skor med bra grepp gör också stor skillnad för den som går bredvid, eftersom det annars är lätt att själv tappa balansen just när hunden behöver stöd som mest. Med rätt utrustning på båda hållen blir promenaden trygg även de dagar då hela kvarteret känns som en enda hal yta.
